Ta sig tid att umgås

Senaste veckan har varit panikslagen vs. euforisk om vartannat. C-kursen lider mot sitt slut och uppsatserna är inskickade, ventilerings-tid är bestämd och arkivexemplaret inlämnat. Driva, min Driva far iväg på nya äventyr på fredag och det har bidragit (förutom den fantastiska och läskiga känslan av att vara klar, samt att det är sommar på riktigt) till att vi maxat. Allt, hela tiden. Det har varit mycket av allt livets goda skulle vi kunna säga. Frukostar, luncher, middagar, fikor, promenader, fotografi, skratt och återföreningar. Det är fint just nu, det mesta. Har svårt att få ur mig all den glädje jag samlat på mig, vill kramas och dansa - allt på samma gång. Kan inte nog tala om hur mycket jag tycker om mina nära och kära.

   

Jag har fyllt 22 år. Frukost på sängen och fika hela dagen, sedan ett äventyr med Driva (och Magda) - visade mina föräldrars hus, skogen och favoritloppisen. Mycket bra natt/dag. Förljande kväll firade vi allt som behövde firas, jag fick fina presenter och vi åt god mat i gott sällskap. Åkte karusell och vandrade vidare till Linnéa och Nils balkong där vi återförenades Konstvetenskap A-orginal så att säga.  Nils somnade på soffan och sedan gick vi hemåt.

                      

"Jag blir 3 i maj" säger han stolt, "det är i morgon säger jag, du blir 3 i morgon" och han svarar "ja-a! och ler"

Viggo och Magda är fina vänner, hon följer efter honom och han bestämmer på ett bra sätt "nej Magda, sitt!" säger han och hon lyder. Han gör mycket tydligt för oss att han är stor nu, t ex vågar man (efter lite peppande ord) ta sig genom hela klätterställningen själv, och åka rutschkanan ned. 

Gråtmild/Paris väntar

I glädjen de sista veckorna av terminen bjuder på glömmer jag att hon ska flyga iväg, inte bort, iväg. Det är lätt att bli gråtmild tänker jag, och håller inte tillbaka om det blir så. Försvinna kommer hon inte, men bara lyfta ett tag - pröva vingarna igen. Igen, därför att det är så hon vill leva och ingen kan stoppa henne. Ingen får stoppa henne.

Början är svaga minnen med ljuspunkter. Ihresalen, kaffe och kladdiga anteckningar fulla med citat. Nu gäller  framtiden och äventyren den ska bjuda på. Vem vet vad som händer, kanske reser vi till Paris, för det vore en stad värd våra olika kunskaper, värd skavsår och sena nätter, tidiga mornar.

Det är en vecka kvar, eller lite mer. Vi vet inte när Paris blir av, och hon vet inte riktigt vilken världsdel hon ska vandra på. Jag har fyllt år och hon kommer hit på födelsedagen innan sin tvättid för att äta special-veganska wienerbröd jag bakat. Tar sig tid. Är bestämd, vet det hon vill.

Men hon har också skrivit grattis till mig här. Där av gråtmildheten.

Att alltid kunna återvända, komma tillbaka, packa upp kartonger. Om ett och ett halvt år vem vet då egentligen - vad som blivit av oss (jag kommer vänta med öppna armar och en plåt bullar)

Enkel middag med Driva en tisdagskväll, viktiga samtal om vardagliga ting. Vi såg på Äntligen Hemma för det har jag gjort sedan jag var 12 år, sappade mellan det och Människans historia på Svt2, men det gjorde oss irriterade/malliga då våra kunskaper från Historia A gjorde sig påminda och vi kunde peka ut att pilbågen faktiskt inte användes 10.000 år f.v.t vilket gjorde programmet orealistiskt. Hytte med fingrarna och skrattade åt oss själva på ett bra sätt.
En kväll med apelsinchoklad och kaffe under filtar i soffan, "nu har jag det bra" sa hon och jag log, la en filt på frusna fötter. Sedan Bergs bärbara talkshow och "vilket slott"? Genialiska personer och citat som "and if you kisar I have quite a kropp".

Driva 

Fingervågor : frisyr typisk för 20-talet / att dra fingrarna längs någons rygg

De drack champagne ovetandes om börskraschen och ett andra världskrig. Dansa Charleston och lev lite.

Lördag den 18 maj bjöd på en solig kväll: vi skulle fira Pia's födelsedag två veckor sent med knytis-middag och The Great Gatsby varför temat för kvällen var 20-tal/flärdfullt/fint/glittrigt osv. I sann 20-tals anda tog vi oss igenom några flaskor champagne (champagne + sorbet, champagne + frukt och bär, champagne som den var osv).

Och så satte vi standarden för sommaren (hoppas att vårt 20-tal aldrig tar slut).

Vi kan åka redan i morgon, bara ta med oss varandra

Du är inte hemma och jag gråter för det

vill inget annat än att umgås

ett stort projekt är avklarat och jag skapar nya

ignorerar andra

Tiden går långsammare nu och det gör inget

om jag sover till klockan åtta

för att sedan läsa till klockan tolv

Man måste lära sig varje år 

allt känns nytt och främmande

kunskaperna har gått förlorade

men jo : man bränner sig i solen

vill göra det, känna våren

låta fräknar komma

Som någon sagt : tystnaden är det viktigaste

jag tycker om den bekväma, okonstlade

men nu vill jag inte vara tyst längre

det behövs dagar av varandra och

ord, kärlek, omfamningar

som fått tryckas ned vill blomma ut

tid för sig själv, lugn takt

det finns inget som heter snabbt

det finns bara starka viljor

och äventyr

Vi tar bilen dit och stannar

helst lite för länge

så vi är trötta på närhet och 

att tid och kärlek när vi kommer hem

så att kroppen skriker efter stad 

och tid för sig själv på ett annat sätt

Om frihet och ensamhet var samma sak

Stockholm - Helsinki, och citaten haglade : del I

Måndag till onsdag tillbringades tillsammans med c-kursarna, tur och retur till Helsingfors; Senatstorget, Kiasma och Ateneum - stadsvandring, sol och många intryck. Vår kursansvariga samt proferssorer och föreläsare vi haft under våra tre terminer åker med och det är verkligen semester.

Det var skönt att inte behöva hejda sig i charader när man vet att det är 'klassisk kolonnordning' som är rätt. Att ens komma på konst- och arkitektur charader kändes - så roligt. Interna skämt (ho-ho!), anekdoter och minnen kom upp, pratades om, berättades om, skrattades åt. 

Vi kom varandra närmare; så dags när det är två veckor kvar av kursen (det är aldrig försent för vänner). Två veckor kvar till opponering/ventilering. Spännande, nervöst, hemskt och helt fantastiskt. 

Vi klämde ur oss flera briljanta citat och slogans under kvällens gång, bland annat "Vikingline - alla är singlar i kväll" som kombineras med ett fotografi av ett tomt dansgolv. Även professorerna lyckades med några riktigt minnesvärda citat, men sådant visste vi redan om dem (ser tillbaka i anteckningar från konstvetenskap a och b, de ler varmt mot mig).  

När man klarat något som känts svårt, kämpat och fått skrivkramp - ja, då firar man ihop, för det är för tusan bra gjort.

C-uppsatsen är klar! Heja! Pia och jag tog helgen i beslag och firade med två dagar lyx, vår och god mat.  

Nils och jag bor under samma tak - så han fick också vara med så klart!

"Jag ska aldrig ta av den här hatten" sa jag.

Vi bakade wienerbröd med vaniljkräm och hallon - sjukt gott! Gjorde dem små och åt tre var till "Berättelsen om Pi" som var så bra att den helst aldrig skulle ta slut. 

Sedan efter en natt romantiskt snarkande i bäddsoffan med Pia tog vi en promenad med Magda och gjorde lyxfrukost.

Tänk om man fick äta frukost med denna pärla varje dag, så skulle man må!

Pia fotograferade också. 

Det kan vara svårt att få någon vän att lita på, att vara ung och stark är ingen garanti.

Ilska och loppisfynd

Hade spanat in ett tidningsställ på en av loppisarna i Uppsala - det var till salu först idag p.g.a skyltning, men jag hade sett det redan för en månad sedan och bestämt mig. Tidningsstället med en hylla högst upp hade redan fått en plats i lägenheten och det kändes som att den var min.
Men, när jag cyklar till loppisen, och är där 11.45 (eftersom loppisen öppnade 12.00 och jag ville vara i god tid för att norpa åt mig prylen) upptäcker jag att loppisen redan är öppen - och mitt fina svarta tidningsställ är sålt. Butiksägaren ber om ursäkt och ser ledsen ut när jag säger att hemsidan haft fel uppgifter om öppettider. Jag blir arg och går. En gubbe hade tydligen köat utanför sedan 10.30 (eftersom loppisen tydligen öppnat 11.00) och sedan rusat in och köpt mitt tidningsställ. Försöker intala mig att jag därför ändå inte hunnit köpa det i matchen mot denna gubbe, men ändå. 

Gick på andra loppisar som tröst. Hittade tre saker (helt okej dag trots ilskan):
Lammullströja i ljust beige - på tok för varm dagar som denna, men mycket bra att ha en kall blåsig höst i Uppsala. Svart necessär - har aldrig tagit mig i kragen och köpt en necessär förut, men kostar den 20:- är det okej. Hatt - bästa sommarprylen! Ska ha på mig den redan i kväll när vi äter första middagen på Svantes källare (uteserveringen så klart)!